lördag 28 november 2009

nattlig underhållning




Var och mätte min penis i ett test. 17 stolta centimeter. Skulle ha ljugit om skostorleken lite...?
Fanns massa underliga test där, jag tänkte se hur stora bröst jag skulle haft om jag vore tjej med måtten från mitt penistest o se om det stämmer. jag är övertygad om att det fungerar.




Jag hade brutalt fel. Men jag skrattade och det gör det värt besväret. Besvär och besvär, formuläret var väl inte direkt svårt att fylla i, frågorna var i sig väldigt logiskt utformade. För snoppmätartestet hade de frågor som; när fick du din första mens, hur ofta åt du torsk, "Är din familj av något av följande ursprung?" (Afrikan asiat in between?) vad är din BH-storlek? skoskorlek? eller liknande. Känns väldigt relevant. När jag då tvärtom använde mina mått och skulle kolla hur stora bröst jag skulle ha om jag var kvinna, frågade de; är du tunnhårig, hur ser din kroppsbehåring ut? (som pappa fast tvärtom, mycket på huvudet inget på kroppen), BMI, midjemått, åt du mycket majs som liten? består din kropp mest av fett eller muskler? (min kropp består säkert mest av fett, eller choklad som jag föredrar att uttrycka det.)

Jag har nu lärt mig enormt mycket. Jag ska fråga efter grabbar som åt mycket vit fisk när de var yngre, de är välhängda. Samt flickor som äter majs? Eller?

"Every window in Alcatraz has a view of San Francisco"

Kräk mig långsamt. (Det är som kväv mig långsamt fast inte lika dramatiskt). Mer en frätande känsla i halsen, beska uppstötningar av känslor - vad jag än googlar hamnar jag på sidor som får mig att gråta. Men jag kan inte blunda eller vända andra kinden till för jag arbetar och driver mig själv till vansinne. Det är terapi att må så här, intalar jag mig själv. Det är terapi att undvika fällorna, nynna nana nananananananan och knyta händerna så att inte naglarna råkar riva hud eller sticka ut ögon. Ibland vore det mycket enklare om man var blind, döv, stum och i koma.

Jag är för känslosam, säger vissa. Jag är för känslokall, säger jag. Har fått veta jag ska arbeta i Stockholm på en "Jul- & Hantverksmässa" i Kista, med chokladprovning, knyppling, scrapbooking, och massa annat. Mums. Hoppas man får lika mycket godis som på bokmässan.

Jag filosoferade framför tv:n igår, var någon komedi på ettan med Winona Ryder, jag mumlade åt sällskapet att jag inte kan se henne i sådana roller efter att ha sett Girl, Interrupted - där hon spelar mot Angelina Jolie. Att jag gillar romanen, att jag gillar känslan..."den måste vi se om du inte sett den!"och ja, flumdiskuterade den lite. Någon timme senare bläddrade jag mellan de tre kanaler som erbjuds här i vrån och där var den. Girl, Interrupted, på tv - som att jag beställt den. Betaltv helt gratis, mer telepatiska tv-tablåer tack!

Nu återgår jag till att arbeta, med hörselpropparna i, kaffekoppen på magen och datorn i knäet.
Det gäller att ha en balansgång. Mellan verkligheten och allt det andra, det ekar lite lätt från filmen: "People ask, how did you get in there? What they really want to know is if they are likely to end up there as well. I can't answer the real question. All I can say is, it's easy."

Allt som krävs är att du öppnar ögonen,
världen som den ser ut idag kan göra vem som helst koko.

onsdag 18 november 2009

pug me

Natten spenderas med nära distansvänner via msn (det är bra när alla bor långt borta!) och en chipspåse. Skulle vilja dricka te och omfamna dem med en stor virkad filt. Alla verkar slåss med sig själva nu, till och från exploderar det inre kaoset. Vet att jag är extra känslig när jag är pms-IG (hormonellt-galen, nyformulerat) och vid fullmåne. Därför sitter jag och ser över vilka dagar jag har att se fram emot; andra december och TA-DAA nyår?! Ja, låter ju som att det blir ett bra avslut på året. Fullmåne vid tolvslaget, jag kommer inte vara långt ifrån att flyga till blåkulla på en kvast då kan jag säga.

Nu ska jag återgå till att kolla på bilder av hundar. Boston terriers och mopsar. Jag skulle inte ha något emot att ha en hund som man skrattade åt så fort man såg den göra något; sitta, ligga, sova, springa, leka, på ett mer underhållande sätt. Ett mer "här kommer lilla grisköttbullen som är så söt att du vill äta upp"-sätt. En sån hund man inte kan låta bli att le åt. Men jag funderar på om det är elakt mot hundarna, om man skrattar så fort de gör något? Man kanske vänjer sig. De är i alla fall väldigt roliga och fina, sådär ja på ett annorlunda sätt. Lite skelande, lite galet lite mer snett och jag ;P Är ju bara van stora hundar om man bortser från farmors Ida, men ja stora hundar är ofta mer chill, tar det lugnt och blir inte så uppspelta av allt? Det är ju en motsägelse i sig så fort man träffat galenälgen Vilda som har mer energi än en sportmotorcykel på raketbränsle. Men sedan är hon ju en Rottweiler-Hamiltonstövare-Alaskan Malamute-Siberian husky-mix, så det kanske inte är så konstigt.



onsdag 11 november 2009

På Väg

Kom på den briljanta idén att jag ska söka stipendier. Fastnade på en gång mina ögon mötte "CP-Barnens hjälpfond" då jag brast ut i ett snorigt gapskratt och inte kunde hejda mig. Minuterna efter när jag hunnit samla mig, försökte jag använda min vuxna logik till att avväpna ordet. Det är INTE roligt. (Haha). Men vem kommer på namnen till fonderna egentligen? "Ja, jo, nu ska vi då ha ett namn som passar hjälpfonden, som stödjer barn med Cerebral Pares, ett namn som förmedlar allvaret och vårt budskap, som får alla att komma samman i en stor gemenskap och känna en förståelse för dem...JA...CP-Barnens hjälpfond!" Verkligen. Verkligen klockrent.

Jag gav upp att leta stipendier åt mig själv och hittade i stället massa stipendium åt vänner; schizofrena, hörselskadade (lite halvt, eller selektivt döva vänner har jag många?), blinda (där det stod något liknande "LÄS ANTAGNINGSREGLERNA NOGGRANT!" När de enda som får ansöka dessa är blinda tror jag inte att det hjälper med versaler). Jag borde ta betalt för att leta stipendier åt människor, jag är lika duktig på det som att hitta billiga resor. Kan man bli en professionell finder? "Är du luspank som en kyrkråtta? Jag hjälper dig!" Är du dessutom jättesöt, empatisk, tycker om att skratta och dansa så kanske jag hjälper dig utan extra kostnad. (Utan kostnad alls?)

Jag säljer mig själv billigt, en vän kastade ur sig att man tjänar på att ta mycket betalt (tveklöst) för att människor verkar villiga att betala mer för tjänster och ting, de respekterar en mer om man tar bra betalt. Och vill därför köpa köpa köpa. Så vill jag har respekt kanske jag ska ta 220kr i timlön? (Det är jättemycket enligt mig, men ja...till hur högt pris måste man sälja sig själv för att få respekt?) Jag föredrar den respekt jag får för att jag är jag, av människor i min närhet som på något sätt känner mig. Andra människor, varför ska man bry sig om vad de tycker? De har ingen som helst uppfattning om vem man är eller vad man vill göra i sitt liv, varför ska de kunna påverka ens val?

Nå. Efter insikten belönar man sig själv med Amigo, tre chokladkakor kvar. (Fick dem igår, fyra Amigos som legat undangömda på Coops godishyllor). Jag tycker inte om att man kan bli beroende av något som helt plötsligt försvinner från marknaden. Därför jag vägrar äta den där nya Marabou Vinter, jag har ingen lust att sukta efter den när den försvinner i takt med snön.

Så. Jag lämnar er med ett favoritcitat från Jack Kerouacs roman On The Road:

"They danced down the streets like dingledodies, and I shambled after as I've been doing all my life after people who interest me, because the only people for me are the mad ones, the ones who are mad to live, mad to talk, mad to be saved, desirous of everything at the same time, the ones who never yawn or say a commonplace thing, but burn, burn, burn like fabulous yellow roman candles exploding like spiders across the stars and in the middle you see the blue centerlight pop and everybody goes 'Awww!'"

lördag 7 november 2009

deal with God


Allt står stilla. Alldeles stilla. I mitt huvud ekar den här låten, på repeat. Men texten är...annorlunda. And if I only could, I'd make a deal with God, And I'd get him to swap our places,
Be running off that road, Be running off that hill, Be running off that building?

Ja, skaka av det bara. Ska måla lite popkonst, massproducera och bli rik? Vilka kändisar tror ni säljer bäst? Eller så målar jag bara åt vänner, jag gillar det enkla, det minimalistiska. Eftersom jag själv är så spretig.

fredag 6 november 2009

Sunrise Sunset

Huden spänner hårt över kroppen, som att den krympte sist när jag duschade så varmt att jag knappt kunde andas och stod som förlamad i det brännande vattenfallet. Det dröjde allltför länge innan jag kunde förmå kroppen att skutta ut. Jag är lite väl zombielik nu för tiden, blir kanske bättre nu när jag fått hem en ny ljusterapilampa. Min är en "Sunrise System 320", den är både en ljusterapilampa och en gryningssimulator. Härligt att kunna bestämma när solen ska gå upp på morgonen. Jag har just fått en ny dock, för den andra låste sig på något konstigt sätt. Gick att starta men var på samma ljusnivå hela tiden och man kunde inte trycka på någon knapp. Men de var hur schyssta som helst och skickade mig en ny på en gång. Så idag har jag fått den och ska bara skicka tillbaka dena andra så är allt klart. Perfekt, nu sitter jag på stranden och lyssnar på musik med en filt över mig...i soffan framför tv:n. Om jag blundar känns det nästan som solen. Bländas ibland men känner att jag åtminstone får mer energi. Jag blir inte lika deppig av mörkret ute, om jag kan få en LED-lampa i 10.000 lux som lyser mig rakt i ansiktet halva dygnet?

Fick just en länken kattensdag.se av jennie - de hade en fototävling nu. Hon har jättefina bilder på Billy, så hon kan nog vinna något fint. Men de flesta jag känner har katter och alla har nog fotografier av sina små pälsbollar, så ta en titt vettja! (Jag har tusen bilder jag vill skicka in men det går nog inte).

Jag planerar att skaffa ett extrajobb, men tycker inte riktigt om normala arbetsplatser så jag har tänkt lite annorlunda. I baren eller som diskplockare på en sunkig strippklubb, där man får mycket dricks för att man är den enda damen under 40. (Kapitalist javisst!) Sälja erotiska leksaker (som man gör med jultidningar - mycket uppskattat, särskilt hos barnfamiljer?). Telefonsex, mina föräldrar har alltid sagt att jag kan prata dygnet runt i telefon om ingenting. Kan nog gå omkring och filosofera eller slösurfa samtidigt som jag har någon som flåsar i örat. "Jag är en bra lyssnare". Sälja mina underkläder, vem vill inte ha begagnade trosor? Som ni ser är jag väl medveten om att sex säljer.






tisdag 3 november 2009

berget i sitges


Havet himlen vinden solen molnen spelade ett vackert skådespel i Sitges, medan jag sörplade kaffe och korrekturläste romaner. Här satt jag, för någon vecka sedan, nerbäddad under en filt medan stormen lockade. Där satt jag varje dag, när ögonen fylldes av sand eller salt vände jag blicken utåt - andades, andades.

Jag föll sönder och pusslades samman. Jag upprepade proceduren flera gånger om dagen, på natten när ingen kunde se eller höra, lät jag barfotafötterna vandra upp och ner längs stentrapporna.

Jag blev omhändertagen av Micke, husägaren. Jag fick bo där när alla kursdeltagare åkt hem. Jag bodde ensam i det stora huset med alla terrasser, ensam med poolen ensam med berget havet och utsiktsplatsen på toppen. Ensam ensam ensam. Jag drack snabbkaffe, te, åt frukt, muffins. Jag tog långa bad på natten med tända ljus runtomkring. Jag gjorde allt och lite till. Och jag önskar att han adopterat mig.

I Barcelona var allt galet (vad annars) men jag var lugn, vi var lugna, jag var tvungen (?). Nej, men jag valde att hålla huvudet på nacken. Hade jag tappat det hade jag inte bara varit ryggradslös när jag kom hem. Vi lekte, vi dansade, vi skrattade. Jag paralyserades, jag lyfte, jag tystnade. Jag bäddades ner, när festen fortsatte fick jag varma filtar och pussar i pannan. Nya människor, en med kniv, en med schackbräde som rappade och sjön country. Alla är de samlade där, i Barcelona, staden som vägrar sova.

söndag 1 november 2009

Dagens ledtråd.

Så, för er som undrar vad som hänt med bilddagboken. Ja, ni som fått lösenordet som nu plötsligt inte fungerar. Jag kände mig blottad och paranoid så jag bytte. Ingen aning om varför, det är ju bara ni som får ha lösenordet som har det, tillfällig blackout kanske. Dessutom är det inte så krångligt. Ty det nya lösenordet är det gamla tvärtom.